Så stod jag och lagade mat vid 6 - halv 7. En liten åskknall en bit bort, men var inte säker på att det var det, så jag öppnade köksfönstret för att höra ifall det kom igen. PLötsligt i ögonvrån, en blixt, strax efter en knall. Så jag ropade på mamma
"det åskar!"
mamma kom upp. Det började spöregna. SÅ vi öppnade dörren, gick ut på trappen för att kolla lite extra. Blixt, blixt, blixt, smäll, dunder, brak. Det smällde så högt att både mamma och jag lyfte ett antal cm och halvt om halvt kastades in i huset igen.

Jag gick tillbaka till spisen. Plötsligt slocknade alla plattor, alla lampor och vattenkokaren slutade koka. Jordfelsbrytaren. Så vi gick ner i garaget för att se att kaninerna mådde bra. Det hade kanppt märkt nånting. Utanför haglade det. Vi ringde pappa och satte på jordfelbrytaren igen när åskan var längre bort. Och jag fortsatte laga mat.

Sen lyste solen och vädret blev bra.





Sicket äventyr va'!